Äntligen Bodypump istället för sjuksängen!

Jag tror att många träningsgalningar känner igen sig när jag säger att det värsta som finns är när man får ta en ofrivilliga ledighet pga att man är sjuk eller kraftigt förkyld.

Har ni fått den där känslan i kroppen när hjärnan signalerar att "Jag är inte sjuk men jag känner att jag när som helst kommer att blir sjuk om jag överanstränger mig"?

Jag fick den känslan i början av veckan... ni vet när kroppen inte har bestämt sig för att bli återställd efter en natts sömn eller ge vika för allt elände och man vaknar mitt i natten kallsvettig och måste springa i panik på toaletten innan det sker en olycka.

Jag bestämde mig för att jobba hemifrån och det visade sig vara ett bra beslut. Jag var hängig och krasslig men tillräckligt pigg för att sitta framför PCn och jobba och man blev åter igen påmind om hur mycket effektivare man kan vara när man sitter ostörd.

Jag skulle dock bli uttråkad om jag gjorde det för många dagar i rad... det skulle helt enkelt bli för tråkigt och jag skulle sakna mina arbetskamrater för mycket.

*** LÖRDAG OCH ÄNTLIGEN TRÄNING IGEN ***

Kroppen kändes fortfarande ganska seg men man måste ju våga testa så det blev Bodypump med kompisen som instruerade under Lördag förmiddag vilken var en skön känsla. ÄNTLIGEN dags för träning igen!

Åker dit, byter om, tar fram bräda, skivstång, viktskivor och stång och så står man där igen och ska köra Bodypump 88.

Det drar igång och redan efter andra låten känner jag hur dålig kroppen är på att syresätta musklerna. 

"Hjälp, kroppen tog tydligen mera stryk än jag trodde under veckan!".

Mogen som man trots allt har blivit så går jag ner ett snäpp på samtliga delmoment och nöter på och det släpper... känner plötsligt hur kroppen kommer ur sitt paralyserade tillstånd och musklerna börjar gör vad de ska... och verkar tycka om det!

Tricepsen är jobbig i den här releasen... vi kommer till axellåten och det går riktigt bra men jag byter ner ett snäpp med hantlarna när det är dags för Pec dec.

Passet tar slut och jag är väldigt trött men väldigt glad! Det gick mycket bättre än väntat och efteråt säger jag ansvarsfullt till kompisen att "Det var jobbigt men jag gick ner ett snäpp på allting" och får kommentaren att hon tyckte att jag hade kört tungt. 

Vad ska man säga... måste man gå ner för mycket för att orka så ska man nog vila en dag till innan man göra ett försök!

Gott folk, tänk på att alltid lyssna på kroppen!  

Det är otroligt jobbigt att skippa passen man älskar men tränar du hårt när kroppen behöver vila och/eller läka så kan du åka på ett ordentligt bakslag och får ligga i sjuksäng ännu längre!